Effekter av mental träning

Fungerar mental träning? Varför? Vad har vi egentligen för bevis för effekten av att träna mentalt?Ja frågorna är många och direkt ska sägas att mental träning är ett  mycket vitt begrepp som kan innefatta allt ifrån specifika metoder till förhållningssätt, med syftet att påverka såväl sättet att tänka som att känna och prestera. Det är inte heller enbart inriktat på den egna personen, utan även på samspelet med andra både på och utanför idrottsarenan.

Seriös mental träning har för länge sedan passerat det stadium när schablonbilder av olika hjärnhalvors inbördes roll eller att bara "tänka positivt" var liktydigt med mental träning. Samtidigt befinner vi oss bara i portgången till en utökad förståelse om vårt nervsystems funktioner och om kopplingar mellan tankar, känslor och handlingar, ända ner på molekylnivå. Vi har mycket kvar att studera, lära och fascineras av.

Det råder inget tvivel om att "vårt psyke", hur vi tänker och känner, påverkar vår prestationsförmåga. Frågan är hur vi bäst kan lära oss att tänka och känna på ett optimalt sätt inför den prestation vi har framför oss.

Om vi ger "mental träning" en mycket vid definition kan man hävda att alla använder mental träning. Att exempelvis tänka förberedande inför en tävling, eller att göra saker som vi erfarenhetsmässigt försätter oss i ett lämpligt spänningsläge, är sådant som vi alla gör mer eller mindre automatiskt.
Mental träning med en mer konventionell definition är emellertid det som vi gör på ett medvetet, planerat och strukturerat sätt i syfte att uppnå en specifik önskad effekt. Här ingår som viktiga delar även kartläggning och utvärdering.

Det finns ett otal exempel, inklusive massor av studier, på effekten av olika typer av mental träning. Vissa metoder har en hög bevisgrad för sina effekter, medan för andra har det varit svårare att påvisa regelbundna och reproducerbara effekter.

Som med andra försök att påverka mänskliga förmågor, det må gälla såväl fysiska som mer beteendeberoende faktorer, finns det också stora individuella skillnader. Vad som är lämpligt och givande för Elsa kanske inte alls fungerar för Sture osv.

För att du ska uppnå bästa effekt av olika typer av mental träning är det viktigt att du anpassar den till övrig träning och till den verklighet som gäller för just din idrott. Man kan enkelt uttrycka det så här:
Det är det du tränar som du blir bra på.

När tveksamma, eller rent kritiska, röster höjs mot nyttan av mental träning är det ofta i form av att just enstaka förenklade bilder ifrågasätts. Som exempel kan vi ta påståendet om att hjärnan har svårt att skilja mellan en verklig händelse och en tanke om en händelse, en så kallad målbild. Var och en förstår ju att detta är just en förenklad bild för att försöka illustrera det faktum att visualisering faktiskt fungerar. Inte lika bra som verkligheten, självklart inte, men som ett tillägg, en extraträning, kanske för att minska risken för överbelastningsskador, överträning eller under ett skadeuppehåll. Eller kanske för att ha råd att "åka till" VM-arenan mer än en gång före tävlingen.

Andra former av kritik kan bygga på en utebliven förväntad effekt av en genomförd mental träning. Det blev ingen medalj, trots att Pelle hat tränat mentalt. I ärlighetens namn ska sägas att Pelle har ägnat långt mer tid och energi åt den fysiska träningen, men det blev ingen medalj för det. Jämförelsen görs ofta gentemot fysisk träning, där det direkt förutsätts att sådan har dokumenterats avsedd effekt, vilket inte alltid är fallet. 
Klart att en muskel blir starkare/uthålligare etc. när den tränas på ett speciellt sätt. Men leder det till en förbättrad prestation i form av förbättrat resultat eller placering? Och - hur påverkar det idrottarens totala situation, allt ifrån kroppsbalans, kroppskännedom till upplevelse och relationer?

Som med all seriös verksamhet ligger det ett ansvar på varje tränare, ledare eller annan som strävar efter att förbättra individers prestationer att vara öppen för såväl nya idéer som att ha bästa möjliga kännedom om vad som är "vetenskap och beprövad erfarenhet". Detta gäller såväl för mental träning som för andra insatser som fysik träning, kostrådgivning, medicinsk rådgivning osv. Vi bör också tillsammans sträva efter att söka sanningen i form av utökad kunskap, genom såväl fortsatta studier, annan forskning som genom erfarenhet. Inte minst bör detta uppmuntras ute på fältet, i de aktiva idrottsmiljöerna. Eftersom råmaterialet till prestationen är människor är det helt avgörande att även försöka se individen och dennes bästa. 

Mental träning ska inte och kan inte ersätta annan träning, självklart inte. Den är ett komplement till annan förberedelse i strävan att uppnå god prestation. Som en extra bonus för den som ägnar sig åt mental träning finns emellertid också möjligheten till en bredare syn på prestationen. Eftersom vi här hanterar psykiska faktorer ligger frågor som inte bara gäller centimetrar eller sekunder nära till hands. Hur hanterar idrottaren exempelvis framgång, motgång och karriärövergångar? Hur ser idrottaren på sig själv, relationen till lagkamrater, ledare, konkurrenter? Vad har idrottaren för syn på sitt idrottande kontra livet utanför träningslokal och tävlingsarena? Vad har alla dessa faktorer för betydelse för prestationen både som idrottare och som människa?

Forskning har visat att det finns stora psykologiska skillnader mellan elitidrottare och övriga idrottare när det gäller att förhålla sig till och utveckla psykologiska färdigheter. Elitidrottare har större självförtroende, högre motivation, en mer funktionell spänningsgrad och bättre spänningskontroll än icke elitidrottare. Om detta är en funktion av att träna mentalt är osäkert, men forskningsresultaten pekar mot att väl genomförd mental träning har en klar koppling till prestationsframgång.