Hur kan vi må så dåligt när vi har det så bra!

Om och om igen kan jag ibland fråga mig själv hur det kommer sig att vi mår så dåligt när vi har det så bra. Vad har förändrats med tidens gång? Vad gick fel? Var har all kunskap om vällevnad tagit vägen? Vet folk vad det håller på med?  Frågorna är många och om man tittar rent materiellt har vi fått det mycket bättre under den senaste generationen. Den ökade levnadsstandarden har fört med sig möjligheter till vällevnad som i många fall alltså blivit "fellevnad", vi mår dåligt.

Allt tröttare och fetare
Under jägarstenåldern, då vi människor levde på jakt, fiske och framförallt som samlande, fanns ingen risk att människan satt stilla för mycket. Inte heller löpte man risken att äta sig fet. Man hade helt enkelt inte sådan tillgång på föda som jägare och samlare. Jättebra, men vad har det med mig att göra tänker du nu. Jägarstenåldern varade mellan 40 000 - 10 000 f.kr vilket är väldigt länge sedan, problemet är att människan fortfarande är en "stenålderskonstruktion". Rent fysiologiskt har våra kroppar inte förändrats på minst 35 000 år. Detta har inte varit något större problem under en väldigt lång tid. Så sent som för ett par generationer sedan arbetade de flesta med hårt kroppsarbete i exempelvis jordbruket. Dessutom fannas oftast inte ekonomiska resureser att äta sig fet. De flesta behövde inte vara speciellt "sportiga" för att hålla ned vikten och ha en skaplig fysisk ork. Vardagslivet innehöll automatiskt motion och kosten bestod i stor utsträckning av enkel husmanskost.

Idag med automatisering, industirobotar, datorer, bilar och rulltrapport har vi istället möjlighet att i fysik mening anstränga oss minimalt. Vår levnadsstandard har dels utnyttjats till att "slippa" ansträgningar, dels till att äta gott men inte alltid så nyttigt, vi äter till exempel mycket snabbmat, godis och läsk. Orken har blivit en "bristvara" i arbetslivet. Så kallade metabola syndrom (bukfetma, höga halter av triglycerider i blodet, typ 2-diabetes och högt blodtryck) ökar stadigt bland befolkningen i samband med att allt fler är överviktiga. Hög vikt ger även belastningskador på till exempel knän, ryggar och fotvalv när kroppen bär på för många kilon. 
"Det var bättre förr" får en helt ny mening om man tittar på var vi är påväg idag.

"Downsizing" och dåliga omorganisationer
Även om vi själva är orsak till mycket av den ohälsa vi idag lider av finns det även utomstående faktorer som påverkar. Nedskärningar och omorganisationer som på allvar började under tidigt 1990-tal innebar stora nedskärningar i såväl företag som offentlig verksamhet. Många blev uppsagda och mådde i högsta grad dåligt av detta. De som jobbade kvar fick arbeta desto hårade. "Downsizing" blev ett begrepp och omorganisationer vardag i många företag. Detta ledde i sin tur till stora stresspåslag både hos dem som arbetade kvar och hos dem som hamnade utenför. Den stora ökningen av ohälsa under 1990-talet kan troligen till stor del ses mot denna bakgrund.

Konsumtionsstress
Ordet "konsumtionsstress" är relativt nytt. Det kan bero på att själva föreetelsen inte är speciellt gammal. I dag finns det nämligen de som tror att "man kan köpa sig lycklig". Det tycks ha blivit en tävlan om vem som har den dyraste bilen, det modernaste köket eller vem som reser längst på semstern. Bland dem som har jobb råder alltså knappast någon direkt misär, i den mening att man fryser och svälter. Däremot känner många en stress kring att hänga med i prylsamhället. I detta ligger även att ha råd att till exempel förse barnen med "rätt" prylar och "rätt" aktiviteter, så att de inte blir mobbade eller känner sig utanför. Vilket för oss rakt in på en annan viktig aspekt, stress "smittar" av sig. Barn vars föräldrar är väldigt stressade kan också drabbas av stress enbart genom att umgås och leva i denna konstanta stress. Uttrycket "man blir som man umgås" tål att tänkas på. 

board-game-business-challenge-277052jpg

Vi tar oss rätten att "må"
Förr frågade man läkaren hur man mådde. Numera tar vi oss rätten att själva ha en uppfattning om hur vi mår, och det är inte ens säkert att vi rådfrågar läkarvetenskapen. Det har också blivit allmänt accepterat att man har rätt att må dåligt och att man även kan bli sjukskriven av det skälet. Den våg av utbrändhet som närmast sköljer över landet är ett tydligt tecken på detta. Det skapas diagnoser som över huvud taget inte funnits tidigare och våra värderingar kring ohälsa har ändrats i grunden. Det behöver inte alltid längre finnas klara medicinska, fysiska diagnoser, utan även mentala och sociala faktorer vägs in i. Vi har kommit till insikt om att sådana faktorer har stor betydelse för välbefinnandet och att ohälsa mycket väl kan uppstå av sådana skäl. 

Alltid nåbar och uppkopplad
I många yrken har gränsen mellan arbete och fritid suddats ut och man förväntas vara ständigt uppkopplad och nåbra. Risken är uppenbar att arbetet då blir gränslöst. Vi varken får eller ges rätten att riktigt koppla av, kanske inte ens när det är helg eller semester. Många lider av sömnproblem och har svårt att varva ned. Detta förstärks av de sociala förväntningar som finns på vad vi bör hinna på fritiden. Inte minst finns i dag en kultur där barn ska skjutsas och aktiveras, medan barn i tidigare generationer i stor utsträckning lekte på egen hand och skötte sig själva. Ett ständigt stresspåslag blir följden och i längden kan det innebära en klar hälsorisk.

En ny ensamhetsproblematik
Förr i världen skulle man inte vara "hoppjerka", det vill säga byta arbete titt som tätt. Merparten arbetade på samma arbetsplats och tillhörde samma arbetsgemenskap i flera decennier. Det fanns en social trygghet i jobbet och man hann i högsta grad lära känna sina kollegor. Det förhållandet bröts under tidigt 1990-tal för att kanske aldrig återuppstå. I dag är det inte lika många som har fasta anställningar och man är sällan kvar så länge på samma arbetsplats. Dessutom görs ständiga omorganisationer, vilket innebär att även de som finns kvar i organisationen oftare får nya ansikten omkring sig. Grupperna ges inte tid att "mogna" innen det är dags för nästa omorganisation, och därmed finns inte samma möjligheter att skapa lika djupa relationer på jobbet som tidigare.
I privatlivet förstärks ensamhetsproblematiken av att vi skiljer oss i allt större omfattning. Sverige är det land i världen som har flest singelboende. Självvald ensamhet kan vara positivt och ge möjlighet att varva ned och bearbeta stress. Påtvingad ensamhet är däremot direkt hälsovådligt. Enligt forskning är den lika hälsofarlig som rökning.
Idag lever många ett ensamt liv utan att egentligen vilja det. I samband med detta finns det, också enligt forskning, åtminstone vad gäller män, en ökad risk för hög alkoholkonsumtion och osunda matvanor. 

En artificiell tillvaro
Modern teknik med mobiltelefoner, tv, ipad och datorer gör att vi lever ett mer "artificiellt" liv än tidigare generationer. Det kan leda till att en del avskärmar sig socialt och vänder på dygnet. Att spela nätpocker till klockan två på natten är inte speciellt nyttigt om väckarklockan ringer vid sextiden. Det är också så att naturen har blivit "terra incognita" (okänd mark) för stora befolkningsgrupper. Studier visar att vistelse i naturen är direkt stressdämpande, men tyvärr sätter många människor aldrig sin fot där.

abandoned-forest-hd-wallpaper-34950jpg

Samtidigt som jag tycker att det är skrämmande vad vi utsätter oss själva och ibland andra för känner jag ett lugn över att vi faktiskt fortfarande kan påverka vårt mående. De flesta av oss kan själv välja om vi vill må bra eller dåligt genom att göra olika val i livet. Val som kanske inte alltid gynnar oss på kort sikt men som på lång sikt rent av kan vara skillnaden mellan liv och död.



51749978_545007845998976_6239005709057392640_njpg

Trivs du där du befinner dig?
Vill du fortsätta i samma riktning eller utvecklas åt ett annat håll?

Du har en möjlighet att välja och att gå vidare i den riktning du vill och jag hjälper dig gärna att sätta ut dina riktmärken.

Jenny Lind
BM Hälsa Österlen
jenny@bmhalsaosterlen.se
073 - 955 8310