Positiv och negativ stress

20-45 minuters snabb promenad 2-3 dagar i veckan är allt din kropp ber av dig för att få må bra!

Är det för mycket begärt?

Stress förknippas ofta med något negativt men behöver inte alltid vara dåligt för dig. Så länge du får tid för återhämtning och utlopp för den energi du har byggt upp brukar den vara hanterbar. Stress kan göra att du presterar bättre, till exempel vid en utmaning på jobbet eller ett tävlingsmoment i den idrott du utövar. Positiv stress skapar alltså energi till att bli mer handlingskraftig. Man skulle kunna säga att vinnarinstinkten ibland kommer från positiv stress.
Den positiva stressen klingar av när hjärnan inte registrerar något hot längre. Men om hjärnan fortsätter att få signaler som uppfattas som hot och hormonpåslaget inte sjunker blir det istället en negativ stress. Fortsätter din hjärna att signalera att du måste vara alert och kroppen inte får tillfälle att vila eller agera och ge utlopp för den uppbyggda energin blir du istället trött och håglös och riskerar till slut att bli sjuk. Det är en direkt reaktion på att du inte har fått tid för vila och utlopp för ditt hormonpåslag.

Långvarig stress sänker kroppens försvar mot sjukdomar. Överaktivitet i organen är en följd av ökad stress och innebär en risk för mag- och tarmsjukdomar (till exempel IBS, Irritable Bowel Syndrome, eller känslig tarm på svenska, som tros drabba så många som 25 procent av befolkningen i Sverige), ett sämre immunförsvar, övervikt samt hjärt- och kärlsjukdomar. Ämnesomsättningen i kroppen påverkas, precis som sömn och sömnrytmen. Detta leder i sin tur till bieffekter, som att ditt humör och minne påverkas negativt. På sikt kan det leda till depression och utbrändhet.

abdomen-belly-black-and-white-735966jpg

Vid stress skickar hjärnan signaler till musklerna för att man ska vara beredd att snabbt fly eller kämpa för sitt liv (fight or flight response). Musklerna förbereder sig på så vis genom att öka spänningsgraden, men om musklerna inte får utlopp för anspänningen blir de istället spända och trötta. Spänningar i nacke, rygg och käke till följd av stress är inte ovanligt. Trötthet och molande värk kan på sikt komma att påverka balansen och i vissa fall även ge yrsel.

Utnyttja dina "må-bra-hormoner"
När din hjärna upplever att den gör någon sorts vinst får du en dusch av hormonerna dopamin och oxytocin. Dopamin och oxytocin , som är kopplande till hjärnans belöningssystem, gör oss lugna, men också glada och euforiska. Dessa två hormoner förekommer i det system som reglerar motivation och entusiasm. Dessutom spelar de en avgörande roll för vår motorik, kroppens rörelseförmåga. Dopaminet får oss också att vilja göra fler saker som ger oss nya dopaminduschar. Det blir lite av en drog för oss.
En av oxytocinets funktioner är att motverka stresshormoner och ställa om nervsystemet till ett antistressläge. Detta uppstår till exempel när du känner tillfredsställelse för att du har löst en svår uppgift på jobbet eller lagat något som var trasigt därhemma.

Träning mot stress, oro och ångest
Forskning visar att ett långvarigt ökat påslag av kortisol (som utsöndras vid stress) inte är bra för hjärnan, framför allt påverkas minnet negativt. Fysisk träning kan råda bot på de negativa effekterna, eftersom det kortisol som frisätts för att du ska kunna prestera fysiskt sjunker efter passet till nivåer under den du hade när du startade. På så vis hjälper träningen till att pressa ner en för hög kortisolnivå. Ju mer vältränad du är, desto tåligare blir din hjärna mot stress. Stresshormonet kortisol hindrar dessutom kroppen från att bränna fett. Höga nivåer av kortisol leder till att kroppen börjar lagra bukfett och dessutom blir du oftare hungrig och sugen på mer kaloririk mat.

Träning kan göra mycket gott för din hjärna när den är stressad och överbelastad. Vilken träning som passar bäst är individuellt, men det har visat sig att konditionsträning, som snabba promenader och löpning, är väldigt bra för hjärnan. Du behöver hålla igång minst 20 minuter, helst upp emot 45 minuter, för bästa effekt. Om du gör detta regelbundet 2-3 dagar i veckan tränar du verkligen hjärnans funktioner och har goda förutsättningar att hålla kortisolet på rätt nivå. Om du har lärt dig att använda pulstagning när du tränar motsvarar pulszon 3 den nivå du ska hålla för optimalt resultat.


fashion-footwear-grass-631986jpg

Vill du hjälp att komma igång med din träning är du hjärtligt välkommen att höra av dig så lovar jag att ge dig en bättre hälsa genom hållbara förändringar!

Jenny Lind
BM Hälsa Österlen
jenny@bmhalsaosterlen.se
073 - 955 83 10